b.Jan. 8, 1836, Dronrijp, Netherlands. d.June 25, 1912, Wiesbaden, Germany. Painter and designer of Dutch birth. The son of a notary, Alma-Tadema demonstrated an early artistic ability. In 1852 he entered the Antwerp Academy, where he studied under Gustaf, Baron Wappers, and Nicaise de Keyser. An important influence at this time was Louis De Taye, Professor of Archaeology at the academy and a practising artist. Alma-Tadema lived and worked with De Taye from 1857 to 1859 and was encouraged by him to depict subjects from the early history of France and Belgium. This taste for historical themes increased when Alma-Tadema entered Baron Henri Leys studio in 1859 and began assisting him with his monumental frescoes for the Antwerp Town Hall. While in Leys studio, Alma-Tadema produced several major paintings, for example the Education of the Children of Clovis (1861; ex-Sir John Pender priv. col., see Zimmern, p. 3) and Venantius Fortunatus Reading his Poems to Radagonda (1862; Dordrecht, Dordrechts Mus.), which are characterized by their obscure Merovingian subject-matter, rather sombre colouring and close attention to detail.  Related Paintings of Alma-Tadema, Sir Lawrence :. | Egyptian Chess Players (mk23) | A Roman Emperor AD 41 (mk23) | Self-Portrait (mk23) | Unconscious Rivals (mk23) | Unwelcome Confidence (mk23) |
Related Artists:
VIGNON, Claude
French Baroque Era Painter, 1593-1670 French painter, printmaker and illustrator. Born into a prosperous family in Tours, he received his early training in Paris, probably in Jacob Bunel's studio. In 1609-10 he travelled to Rome; although his presence there is recorded only in 1618-20, he was probably based there throughout that decade, becoming a member of the community of young French artists that included Simon Vouet and Valentin de Boullogne. They were all predominantly influenced by the art of Caravaggio and of his most direct follower Bartolomeo Manfredi. Vignon's severe half-length figures (St Paul, Turin, Gal. Sabauda; Four Church Fathers, on loan to Cambridge, Fitzwilliam), executed possibly even earlier than 1615, are in a Caravaggesque style, as are his paintings of singers, musicians and drinkers (e.g. the Young Singer, Paris, Louvre), although the latter group owes more to the style of contemporary genre painting. However, Vignon was already showing an interest in new artistic experiments, the origins of which were northern, Venetian and Mannerist. His sensitivity to the splendid colouring of Venice and to the art of Jacques Bellange, Georges Lallemand and Jacques Callot is manifest in his Martyrdom of St Matthew (1617; Arras, Mus. B.-A.), a work with striking references to Caravaggio's painting of the same subject (Rome, S Luigi dei Francesi), and still more so in his Adoration of the Magi (1619; Dayton, OH, A. Inst.), which also shows clear links with the art of several precursors of Rembrandt, including Adam Elsheimer, Pieter Lastman, Jakob Pynas and particularly Leonard Bramer.
Leon Bakst
Russian Art Deco Designer and Illustrator, 1866-1924
ulrika eleonora
Ulrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös. Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia. Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715. Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora). I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar.